Idag var syster med mej på skolan, fast jag hade inga lektioner så vi satt bara vid datan tills älskling slutade:D Efter det så gick vi ner på stan och shoppade lite:) Jag och älskling köpte ett par nya skor var + att jag köpte ett läppglans (form som en muffin), hårspännen och lite annat smått:) Syster köpte också ett läppglans, hårfärg och en massa annat:D På bussen hem va det ett par killar i 20 års åldern kanske som satt och kastade grejer på oss. Och först brydde vi oss inte, men sen fortsatte dom. Så då började vi kasta tbx och sen va det lugnt ett tag. Sen började dom igen, så då kastade vi 50-öringar på dom;P men dom fortsatte:P Omogna säger jag bara. Sen när vi kom hem så färgade jag systers hår:D Hon färgade det brunt, så nu lär vi väl få höra att vi är ännu mer lik varandra:/ Hon vart iaf fiin:D Imorron ska jag in till stan på praktik igen:( Efter den vette faane va det blir, vill stanna i stan, men vette faaaen va jag ska göra där:S

Blir nog tidig kväll för mej, e asa trött:)

Varför skär man sig?

Det finns flera förklaringar. Man kan se det som en del av en subkultur, i samma klass som piercing och tatueringar. Det handlar då inte så mycket om självdestruktivitet som att vilja höra till en grupp. Andra menar att det är mer komplicerat. Då är det inte en livsstil utan ett uttrycksbehov. Det är ett uttryck för vår individualiserade kultur. När alla områden är kolonialiserade och kommersialiserade, är kroppen det enda autentiska och äkta som finns kvar. Kroppen blir till ett projekt, genom kroppen får man fram något som är autentiskt, genom till exempel träningsdoser. "Det här är iaf på riktigt". Smärtan är ändå något som man har kontroll över. Tidigare kanske ungdomar gick ut på stan, skrek och slog varandra på käften. Nu kan man se det som att de skriker inåt ist. Många är intoverta snarare än extroverta. Skärandet är också förknippat med en stor ångest över att ha skurit sig. Man är rädd över att andra ska se vad man har gjort.

Vem skär sig?

Svårt att säga. Det är ett så tabubelagt område. Historiskt sett har man brukat säga att arbetarklass och pojkar är mer utåtriktade, så möjligen är medelklassens barn överrepresenterade. Jag skulle gissa på att det snarast är högpresterande tjejer, som har höga förväntningar på sig. Att skära sig blir ett sätt att lätta på det inre trycket. En känsla av närvaro - världen må vara uppochner, men smärtan och blodet är riktigt. 

En del hävdar att företeelsen kan "smitta"

Skriver eller talar man om det för mycket så börjar fler skära sig. Är det så?

Ja, det finns nog en slags social smittoeffekt. Det kan ju vara så att man redan har haft beteendet och genom medierna får man begreppet, ett namn på det. Eller också har man behovet, läser om fenomenet och får behovet förlöst genom det här beteendet. Det kan ju också vara så att man tycker att det verkar ballt, jävligt tufft, då är det mer livsstilsrelaterat. 

Vilken hjälp finns det att få?

Jag tror att BUP och kuratorer och samhällets resurser ofta är bra, om de utnyttjas på rätt sätt. Men man kan också lyfta fram individualiseringen och att var och en ska vara sin egen lyckas smed: lyckas du är det bra, misslyckas du får du skylla dig själv. Då blir det en samhällsfråga, en Zeitgeist, som den enskilda individen har svårt att rå på. För att motverka det behöver man en känsla av sammanhang, av att vara en del av kollektiv av kamrater eller nära vuxna.   

Denna vecka blir det Wentworth Earl Miller III. Det är väl ganska solklart;) Vem gillar dessutom inte "Prison Break"?:-O Det går inte att inte tycka om det och definitivt inte att undvika att Wentworth är snygg:P

Idag är det alla hjärtans dag, äntligen säger jag bara:D Det innebär att jag och älskling har vart tsm i 2år 5månader och 1vecka:D Idag tog vi på oss ringarna igen, så idag har vi vart förlovade i 1år:D Visst ni får idiot förklara eftersom att vi inte räknar med vårat uppehåll. Men vi älskar varandra och följer våra hjärtan. Imorse fick jag frukost på sängen och det gjorde mej jätte glad:D Det finns ingen underbarare person än min älskling<3

Idag har vi som sagt varit och kollar på skoter race:) De va väl ungefär som jag hade föreställt mej, kallt, tråkigt och fullt med tråkigt folk. Men jag va iaf där med världens bästa:D Sen när vi kom hem så har vi busat med små trollen och kollat runt på Google Earth:D JAG VILL ÅKA UTOMLANDS!!!

Sen ikväll ska jag försöka få ut älskling igen och gå till någon:)

Glömde ta bilder:-O

Ligger på sängen med älskling och kollar på B13 - 13th district:) Verkar vara en väldigt bra film. Fick min tröja idag:D Den va asa snygg och bäst av allt SKÖN:D Har haft på mej den hela dan idag:P

Va hos doktorn idag och gjorde ett ultraljud på halsen. Knölen va väldigt stor 3x1 centimeter:-O Alla kanske inte tycker de låter så stort men det är väldigt stort iaf.. Dom vet inte än om det blir operation, men det verkar luta åt det hållet:/ Imorron blire nog till o kolla på skoterrace i slalombacken:D Kanske tar några bilder på de:)

Bilder på tröjan får ni se en annan dag:)

Snart är det alla <3 dag eller "våra hjärtans dag" som älskling gärna kallar det:P Lite gulligt om man frågar mej;) Problemet är att jag inte har nån aning om vad jag ska ge honom i present:S Han säger att han inte vill ha något, men det känns bara dumt o inte ge honom nått. Så ni får gärna komme med förslag på vad man kan ge en 17 åring:D Är inte på min APU idag eftersom att jag inte mår så bra fortfarande:/ Så nu ska jag nog ner på stan eller så går jag till lägenheten:) Tror det blir till o åka hem till älskling ikväll, verkade som att han ville de. Så får väl se hur det blir. Är helt ledig imorron bara det att jag ska till doktorn. På tal om de så är jag sjukt orolig, tänk om dom måste operera:-O Jag kommer ju avlida... Som tur är kommer mamma och älskling vara med:)<3